Fler ord...

...i mitt manus trots att jag jobbade både dag och kväll. Det känns skönt, att orka ta den där tiden efter att barnen lagt sig, när mannen bänkat sig framför en film och man själv egentligen suttit vid datorn och skrivit för länge redan. Dessutom fick jag fram ett kapitel som jag absolut inte tror att jag skulle ha kunnat åstadkommit en förmiddag. Det är något med sinnesstämningen. Jag behövde irritation, sveda och värk för att skriva detta på riktigt, äkta. Det är liksom lättare att få fram den där irritationen och frustrationen när vaderna känns som svullna elefantben efter för många timmar utan blodcirkulation och huvudet dunkar av en migrän som komma skall. Vad gör man inte för konsten? Ha, ha....